onsdag 6 april 2011

Konservatorer under arbete!





















Hanna och Johanna under arbete med Östra Vemmerlövs predikstol och baldakin och konservatorsassistent Matilda fäster försiktigt flagnande färgskikt på altaruppsatsens kolonners krön.


Mera Östra Vemmerlöv - altaruppsatsen efter konservering.



Bildhuggaren Johan Ullberg levde mellan 1708 och 1778. Efter att varit gästgivare i Hurva flyttade han till Finja kyrkby nära Hässleholm i Skåne och började sin verksamhet som bildhuggare på allvar. Mellan 1736 och 1775 skapade han altaruppsatser och predikstolar runt om i Skåne och finns representerad även i landskapen norr om Skåne så långt upp som i Västergötland. När Östra Vemmerlövs altaruppsats och predikstol snidades 1762 hade han nästan 30 års verksamhet bakom sig men hade drygt ett decennium kvar att arbeta. Hans något statiskt monumentala stil gör att hans verk är lätta att känna igen. Hans förkärlek för mjukare ädelträ som lind att arbeta i gör även att de ofta omfattande insektsangreppen tyvärr kan vara karaktäristiska för hans arbeten. Liknande altaruppsatser som i Östra Vemmerlöv finns bland annat i Stora Hammar och Bjuvs kyrka. I Östra Vemmerlöv har den ursprungliga altarreliefen under 1800-talet bytts ut mot en målning på duk under 1800-talet men Ullbergs relief hänger idag strax intill altaruppsatsen på korets norra vägg. Motivet är dock detsamma, Nattvarden. Altaruppsatsen var liksom predikstol svårt smutsat och hade omfattande spjälkningar och resningar i färgskiktet. Till vänster syns en detalj av den teologiska dygden Fides (Tron) där nedanför halsen rengöring inte utförts. Även altartavlan hade ett mörkt smutsskikt som när ytrensning och fernissrensning utförts visade ett subtilt spel med ljus och detaljer som förut varit dolda. I bilden till höger syns målningens övre parti under rengöring.

Vi tackar för en trevlig tid i Östra Vemmerlövs vackra kyrka!

tisdag 5 april 2011

Östra Vemmerlövs kyrka

På Österlen ligger den vackra kyrkan Östra Vemmerlöv med fantastiska kalkmålningar och predikstol och altaruppsats av Johan Ullberg. Dessa inventarier är daterade 1762. 1868 genomgick de en renovering och 1963-66 konserverades altaruppsatsen och även predikstolen av Våga Lindell-Andersson. Nu i mars 2011 har dessa två inventarier genomgått en konservering igen. Uppskalningen av färgskiktet var innan åtgärder vidtogs omfattande.
Bortfall av färgskiktet hade skett framförallt på de ljusa partierna med en imitation av
marmor.
Resningar och släpp från det underliggande träet var ett genomgående problem på både predikstol och altaruppsats. Detta är ett vanligt förekommande problem på bemålade träinventarier och orsakas av bl.a svängningar i luftfuktighet som gör att materialen sväller och krymper. Trä är hygroskopiskt, men ett färg- och krederingsskikt är inte lika följsamt och spjälkar därför loss från underlaget när det rör sig för kraftigt. Orsakerna kan även vara flera.
Baldakin och korg är skurna i lövträd, till största del rör det sig om lind. Senare tillkomna bitar har skurits i fur.
Orginalfärg och polimentförgyllning finns bevarade på framförallt predikstolen, men under den första renoveringen på 1800-talet har man målat om stora delar. Den bäst bevarade polimentförgyllningen befinner sig på baldakinens ovansida.
Nu har färgskiktet konsoliderats och sedan har ytan kunnat rengöras försiktigt. Ytbehandlingen som gjort att färgskiktet har rest sig och släppt har avlägsnats och  bortfall har retuscherats i. Lösa delar har säkrats med mässingsskruvar.

Altaruppsatsen har genomgått samma åtgärder som predikstolen. Dessutom har den vackra altarmålningen rengjorts från både ytsmuts och oxiderad fernissa, vilket har gjort att målningen återfått sitt inre ljus som konstnären M.E. Winge så skickligt har arbetat fram. En ny skyddande naturhartsfernissa har arbetats in för att ge målningen skydd och lyster.

Baldakin efter åtgärder.



















Ingrid Wedberg arbetar med altaruppsatsen.