lördag 8 december 2012

Church Care - Heating Without the Hot Air



















I The Mercers´Hall i London hölls den 3 december 2012 ett seminarium om uppvärmningsproblematiken i kyrkorna i England. Det är inte bara i Sverige som församlingarna brottas med höga energikostnader, kalla kyrkor och lite besökare. Eftersom vårt klimat i södra Sverige i mångt och mycket liknar det i Storbrittanien och i takt med att församlingarna i större utsträckning frågar oss konservatorer om råd angående uppvärmning, ansåg vi det angeläget att delta i detta seminarium.
Föreläsare var bl.a Tobit Curteis och Dr Robyn Pender från Tobit Curteis Associates, respektive English Heritage. Dessa talade ingående om olika uppvärmningsmetoder i olika kyrkobyggnader, om fördelar och om nackdelar och om att alla byggnader är individuella. Det betyder att en lösning som fungerar i en kyrka kanske inte fungerar i en annan. De diskuterade metoden att sätta lösa respektive fasta tillslutna innerfönster i gamla blyfönster. Olika värmekällor togs upp och den sk Swedish pew-heater nämndes. Detta är den gängse bänkvärmen som installeras i svenska kyrkor.
I motsats till Sverige har Storbrittanien fortfarande kvar sin gas och oljeuppvärmning. Förnyelsebara energikällor såsom vindkraft, bergvärme och pelletspannor är fortfarande en relativt dyr lösning för församlingarna. Försök har gjorts att använda sig av solceller och  dessa utvärderas fortfarande för att man ska kunna se hur effektiviteten blir.

Man har tre huvudfaktorer att ta hänsyn till i en kyrkobyggnad:
Konservering
Bekvämlighet
Anpassning av rummet

Eftersom alla material tar upp temperatur på olika sätt visades också på människans förmåga att avge värme och därigenom värma upp sin omgivning.
En viktig faktor för hur en byggnad upplevs har att göra med besökarens intryck av en byggnad. Man kan t.ex klara av att det är kallt i en byggnad, men inte kallt och fuktigt.
Enkla åtgärder som kan göras är :
  • Lagning av skador på material
  • Reducering av luftläckage
  • Täta drag
  • Rätt klädsel hos besökaren
  • Man kan skapa enkla barriärer som undviker förlust av strålningsvärme
  • Man kan försöka skapa sk värmebryggor för att undvika kallras
Drag från väggar kan t.ex stoppas med fristående bokhyllor en bit från väggen. En kyrka med lösa stolar blir aldrig så varm som en kyrka som behåller sina bänkkvarter. Detta bör man tänka på innan man river ut den gamla bänkinredningen. Trä upplevs som varmare än sten.
Både Tobit Curteis och Dr Robyn Pender har lång erfarenhet av klimatmätningar och energimätningar i många kyrkor i Storbrittanien.

Uppvärmning kan delas upp i
  • Tillfällig uppvärmning
  • Konstant uppvärmning
  • Värmezoner, man använder bara värme där det behövs
  • Konserverande uppvärmning, dvs att man kontrollerar den relativa luftfuktigheten genom att man höjer och sänker temperaturen
Professor Nigel Cooper från Newcastles universitet talade om nytt kreativt tänkande angående energibesparing i kyrkorna. Åter igen betonades besökarens klädsel, där man kunde erbjuda fleecekåpor i vapehuset att ta på sig. Små vattenhjul kunde installeras i stuprören för att generera energi som kunde hålla tevattnet varmt! Gardiner hängas för fönstren vintertid eller när det blåser osv.

Seminariet innehöll många frågeställningar och förslag till problemlösningar och det är uppenbart att vi kan lära av varandras erfarenheter och misstag.
Johanna Nessow och Ingrid Wedberg
Vi rekommenderar varmt alla församlingar att ta kontakt med The Church Buildings Council och besöka deras seminarier som hålls återkommande.

Vår vilja är att försöka få igång liknade seminarier i Sverige för de som arbetar i kyrkorna, antikvarier, arkitekter och olika entreprenörer som arbetar med värmesystem.

www.churchcare.co.uk



fredag 30 november 2012

Hammarlunda kyrka - berättelsen om St Kristoffer

I november 2012 genomfördes en kantförstärkning av delar av det romanska måleriet ovanför valven i Hammarlunda kyrka. Anledningen till detta var arbetet med omläggningen av yttertaket på kyrkan. Kännedom om romanska kalkmålningar ovan valvkapporna fanns och tillsammans med antikvarisk medverkan beslutades det att dessa måste skyddas innan takarbetet över koret kunde genomföras.
Målningarnas puts tenderade att på några ställen släppa från den underliggande muren. Två kraftigare sprickbildningar i den östra korväggen hade redan orsakat bortfall av puts- och målningsskikt. Innan skyddsintäckning av området genomfördes denna kantförstärkning och i samband med det gjordes en dokumentation av de romanska och tidigt gotiska målningarna.
På norrväggen framme i koret syntes konturerna av en mansfigurs ben. Det var svårt att se någonting av den övre delen av målningen. Men teorier fanns om att det skulle kunna vara St. Kristoffer.

Ingrid Wedberg säkrar kalkputsen med nytt kalkbruk
Försiktigt kunde vi sopa bort den bitvis omfattande ytsmutsen och vissa svaga linjer blev mer synliga. Vi fortsatte vårt arbete med den försiktiga kantförstärkningen av putsen på tibunväggen och lät mansfiguren vara. Men så när vi reste oss upp och betraktade den otydliga teckningen i järnoxid på den vita kalkningen såg vi honom. Plötsligt framträdde konturerna tydligare av en vuxen mans skäggiga ansikte och ett litet barn på hans högra axel. Det visade sig att teorin om St. Kristoffer stämde.
St Kristoffer. Bildens konturer har här förstärkts digitalt.
Sankt Kristoffer

Kristoffer eller Christophorus, betyder Kristusbärare. Han var från Kanaan och levde på 200-talet och led martyrdöden genom halshuggning. Legenden säger att han var 12 alnar lång.
Ursprungligen hette han Reprobus och var en jätte, som endast ville tjäna den störste och mäktigaste kungen. Han tjänade hos en sådan kung, men när denne en gång visade fruktan för djävulen gick Reprobus i hans tjänst istället. Men Djävulen fruktade Kristus och då lämnade Reprobus även honom och började söka efter Kristus. Han träffade på en eremit som bodde vid ett farligt vadställe vid en flod. Eremiten undervisade jätten om Kristus. Reprobus ville gärna tjäna denne, den mäktigaste av alla kungar, och eremiten berättade för honom att det kunde han göra genom att bära pilgrimer över floden. En natt hörde han någon be tre gånger om hjälp att komma över floden. Reprobus steg upp och fann en liten gosse som han bar ut i vattnet på sin axel. Men barnet blev tyngre och tyngre och till sist orkade Reprobus inte längre. Då avslöjade gossen att han var Kristus, som bar på all världens synd. Han döpte jätten och gav honom namnet Chrisophorus och när denne kom över till den andra stranden satte han sin stav i marken vilken slog rot och började bära blad och frukter.
Så på Hammarlunda kyrkas vind vakar jätten Kristoffer och i vinter kommer han bokstavligt talat att få nytt tak över huvudet. Och som under alla tidigare århundraden kommer han att vaka över alla besökare och skydda dem från en ond bråd död.




















söndag 25 november 2012

Undersökningar av gyllenläderporträtt

Kristina Enhörning, S:t Annegatans bokbinderi i Lund.
I samarbete med Kristina Enhörning, S:t Annegatans bokbinderi i Lund, genomförs just nu undersökningar av ett mycket intressant porträtt av Martin Luther.
Porträttet är utfört i sk gyllenläderteknik och konservering kommer att påbörjas under 2013.

måndag 5 november 2012

Målerikonservatorsmöte i Göteborg

Foto Karin Hermerén
Måndagen den 5/11 ordnades ett möte för målerikonservatorer verksamma i Sverige. Platsen var konstmuseet i Göteborg.
Temat var strukturella åtgärder med fokus på konsolidering. Ett flertal presentationer framfördes på detta tema och material presenterades och utvärderades.
Skånes Målerikonservatorer bidrog med en presentation av konsolidering av kalkmåleri med nanokalk, ett i Sverige, ganska nytt material.
Vi redogjorde för metoden och för de erfarenheter som vi har av detta material så här långt.
Bakgrundsbilden är tagen från IBZ-Saltzchemie hemsida.
                                                                                              Vi tackar för möjligheten att få göra            denna presentation och initiativet till denna mycket givande dag.
Vi ser fram emot nästa möte.

söndag 4 november 2012

Vårda och Bevaradagen 2012

Den 19 oktober hade nätverket Vårda och Bevara sin kursdag angående bevarande av vårt kulturarv. Skånes Målerikonservatorer presenterade olika skador som man ska vara observant på gällande tak- och väggmålningar och informerade om värdefull preventiv konservering.
Vi tackar alla engagerade och frågvisa deltagare för denna dag.

torsdag 27 september 2012

Rådhuset i Landskrona

I dagarna har vi börjat arbeta med entré och trapphall i Landskrona rådhus. Rådhuset stod klart 1884 och ersatte ett medeltida rådhus på samma plats som revs. Det nya ritades av en dansk arkitekt Ove Pedersen i nygotisk stil. Invändigt är väggar och tak vackert dekorerade av Allan Norblad kring 1905.
Resningarna är särskilt svåra på entréhallens västra sida.
Tyvärr har oljemåleriet utförts på en spackelgrund som orsakar flagning av det yttersta färgskiktet.Under perioden eftersträvade man högblanka, perfekta ytor och denna typ av grund är mycket vanligt kring sekelskiftet 1900. De bemålade ytorna har restaurerats i flera omgångar på grund av att färgskiktet reser sig från underlaget. Det är nu dags för en konservering och översyn igen. Färgskiktet fästs med Lascaux Adhesive medium och värmespatel. Arbetet kommer att pågå under oktober månad.
Johanna Nessow värmer försiktigt ned färgskiktet.


Färgundersökningar på Stoby kyrka

På koret exponerades en hörnkedja som troligen
är utförd under 1500-talet. Men hörnkedjor från
senare perioder har upptäckts på kyrkans fasader.

På tornets östra sida var skikten i blinderingarna väl bevarade.
Putsprov med tydligt rödfärgat skikt från tornets blinderingar.
Under hösten har Skånes Målerikonservatorer arbetat med undersökningar av Stoby kyrkas utvändiga färgskikt inför en restaurering av kyrkans fasader. Stoby kyrka finns nära Hässleholm och uppfördes under 1100-talet. På fasaden har upptäckts hörnkedjor i svart och rött från olika perioder. Till bemålningen har kimrök och oxidrött använts. En möjlig dekoration kring ett igenmurat romanskt fönster fanns under spritputsen på långhusets södra sida. Resterna av äldre dekorations-måleri är fragmentariska men kan ändå ge viktig information om hur kyrkan kan ha sett under olika perioder. Upptäckterna har gjorts när kyrkans 1800-tals spritputs lokalt förlorat sin vidhäftning, fallit av och exponerat underliggande slät puts med måleri. Tornet som fogades till kyrkan 1854 har skiftat vad gäller detaljer som trappstegsgavlarnas blindering och fönsteromfattningar. Kyrkans fasader rengörs nu inför omavfärgning och det är möjligt att äldre detaljer på tornet tas fram och återskapas. 


torsdag 13 september 2012

IIC 2012 Vienna congress. The decorative - conservation and the applied arts

Karin Hermerén, Hanna Eriksson och Ingrid Wedberg på Rådhuset i Wien.
Skånes  Målerikonservatorer är just nu på IIC kongressen i Wien för att följa intressanta föreläsningar och diskussioner angående konservering av och synen på konst som vi oftast betecknar som konsthantverk.
Men också konservering av muralmåleri och inventarier och alla dekorerade ytor som finns bland oss.
Trevliga kollegor från Sverige blandas med deltagare från hela världen.
Intressanta projekt avhandlas och kontakter knyts.

onsdag 1 augusti 2012

Under juni och inledningen av juli har vi arbetat med delar av de fasta inventarierna i Västra Hoby kyrka mitt i den lilla byn Västra Hoby mellan Kävlinge och Lund. Kyrkan uppfördes 1884-86 på platsen för den tidigmedeltida kyrka som dömts ut. De fasta inventarierna är alla från 1886 vilket ger kyrkorummet ett enhetligt utseende från tiden. Kyrkans altarmålning är utförd av Hjalmar Borggren och är en kopia av den danske konstnären Carl Blochs Kristus med gosse.
Inventarierna hade förutom ytsmuts kraftiga spjälkningar i färg och krederingsskikt. Predikstolen hade dessutom kraftiga torksprickor i trästommen. Skadorna uppkom före kyrkan bytte värmesystem och kontroll av klimatet inleddes. Altarmålningen är i gott skick och den var främst ytsmutsig och hade skador i ytskiktet nedtill.
Efter rengöring har de spjälkande skikten lagts ner med Lascaux Adhesive Medium och de kraftigaste torksprickorna i predikstolen lagts i med balsaträ. Till vänster syns en kraftig spricka i predikstolens trästomme. Inventarierna ser efter retuschering nu enhetliga ut igen. Med klimatkontroll kan häftiga svängningar i den relativa fuktigheten undvikas så att trästommar och färg/krederingsskikt inte rör sig så att skador uppstår. Vi tackar församlingen för att vi fick komma till Västra Hoby kyrka!

I altarringen konstaterades omfattande skador i form
av spjälkning och förlust av färg/krederingsskikt.
Kristus ansikte med rengjort område till höger.
                

tisdag 31 juli 2012

Åtgärdsprogram

Juli har blivit en skrivande månad med flera intressanta åtgärdsprogram.
Vi tackar för förtroendet bl.a i Hällestad kyrka, Trolle-Ljungby och Norra Skrävlinge kyrka.
Vi passar samtidigt på att välkomna vår medarbetare Johanna Nessow tillbaka efter sin tid i Stockholm. Vi ser fram emot en spännande höst!



fredag 29 juni 2012

Skomakaregatan 4


Nästa gång ni promenerar på Skomakaregatan i Malmö på väg mot Lilla Torg så lyft blicken till den fantastiska fasaden vid Nr 4. Huset byggdes 1898 av Harald Boklund, som också ritade Apoteket Lejonet (Teschska palatset). Den berömda Malmörestaurangen Mando ligger i en del av fastighetens bottenvåning och här, liksom mellan Butterick´s skyltfönster finns det två gjutna tympanonfält med stadens griphuvud krönt med krona och flankerad av lansettformade blad.

Efter år av eftersatt underhåll har dessa tympanonfält rostat och orginalfärgen till stor del flagnat av. Under en veckas arbete, vi hade tur med vädret trots allt, har Skånes Målerikonservatorer undersökt dessa dekorationer för att fastställa den ursprungliga färgställningen och sedan göra en rekonstruktion. Åtgärderna har varit nödvändiga för att säkra dessa element för framtiden. Rostangreppen har varit omfattande framförallt på  det ena tympanonfältet. Det andra har vid tidigare fasadrenovering målats över med en silikatfärg och denna har bitvis skyddat från angrepp. Nackdelen är att färgsiktet har rest sig våldsamt och dragit loss. Vid undersökningen visade det sig att det funnits äkta bladguld på kronan, skölden och bladverket.
Gripens röda färg var synlig sedan tidigare och även den kromoxidröda färg som tympanonramen haft.

Det gamla och lösa färgskiktet måste avlägsnas för att den rostangripna metallen ska kunna behandlas med specialframställd gel. Efter detta stryks ytan med rostskyddsfärg i form av blymönja.
Därpå kan bladguld läggas och sedan målas de resterande fälten med Ottossons Linoljefärg i två strykningar för att ytan ska kunna stå emot väder och vind.

Nedan syns Konservatorassistent Matilda Thorlund Brönmark  lägga bladguld på den rostskyddade metallen och det färdiga tympanonfältet mellan Butterick´s skyltfönster.

Så, som sagt, nästa gång ni är på väg mot Lilla Torg eller Baltzargatan, ta en titt upp på Harald Boklunds fantastiska fasad med sina skulpterade fasadutsmyckningar i form av riddarhuvuden och numera också Malmös grip mot en förgylld sköld, så som det var tänkt ifrån början!

söndag 27 maj 2012

Sicilien

I april besökte Hanna konservatorn Giovanna Comes i hennes ateljé i Catania på Sicilien.
Anledningen var ett pågående projekt om retuschering av kalkmålningar. Olika estetiska och etiska aspekter finns vad gäller detta ämne.
Ska man bevara gamla retuscher? Ska de finnas kvar som ett historiskt dokument eller ska de avlägsnas om de stör läsningen av verket? Vad ska återskapas och vad ska lämnas orört?

Giovanna Comes är en av de främsta och mest anlitade konservatorerna på Sicilien. Hon arbetar både med stafflimåleri och med arkitekturbundet måleri och har gjort stora arbeten runt om på ön. Hon arbetar efter tydliga etiska och estetiska regler, grundade i de italienska restaureringsteorierna.

I vårt initierade projekt ingår att försöka diskutera vilka ställningstaganden en konservator måste göra när han eller hon står framför ett verk och ska ägna sig åt den estetiska framställningen.
Vad skiljer ländernas skolor åt?
Varför är synen på retuschering av ett stafflimåleri och en kalkmålning olika?
Är det samma frågor som man ställer sig i olika länder? Alla är vi färgade av våra respektive utbildningar.
Vårt samtal i studion i Catania var långt och mycket givande och Giovanna visade generöst sitt bildarkiv och förklarade vilka överväganden hon hade gjort vid olika projekt. Hon har arbetat under många år och har stor erfarenhet inom området.
Bild från den fantastiska fresken i katedralen i Syracusa, där Giovanna Comes och hennes medarbetare har gjort konserveringen. Foto: Anna Posa
Efter detta möte har vi fått mycket gott material att bearbeta till en framtida sammanställning av olika skolors syn på retuschering av kalkmålningar och annat arkitekturbundet måleri. Vårt arbete med detta kommer att fortgå och vi kommer att redovisa nya steg allt eftersom. Ett framtida utbyte och samarbete har etablerats i Catania och vi ser fram emot att få besöka andra projekt.
Grazie Giovanna!


onsdag 9 maj 2012

Barkåkra kyrka återinvigd.

Barkåkra kyrka står färdig efter konservering och byggentreprenad. Projektet har letts av Hans Ponnert biträdd av Erika Martin från Ponnert Arkitekter AB. Byggentreprenaden har utförts av Bröderna Bergströms Byggnads AB. Kyrkan återinvigdes vid en välbesökt högmässa den 15 april ledd av kyrkoherde Margareta Löfgren. Kyrkans väggar och valv är nu efter rengöring och lagning betydligt ljusare vilket får målningarna att framträda och kyrkorummet ter sig större. Förändringar som minskning av altarringen och flyttning av dopfunten från koret till långhusets främre del har gjort koret rymligt och lätt att anpassa efter olika aktiviteter. Dopfunten står nu i långhusets norra främre parti där två bänkkvarter tagits bort. Den vackra dopfunten från 1100-talet är nu mer synlig och omplaceringen skapar större intimitet vid dopceremonin än som tidigare var möjligt. Skånes Målerikonservatorer tackar Barkåkra församling för att vi fick komma och arbeta i denna fina miljö!                                                                               
Kyrkorummet under arbetet med valven.
Graden av nedsmutning i valvet var hög och särskilt 
ovanför  de halogenstrålkastare i svicklarna som nu är
ersatta med bättre led belysning.

onsdag 21 mars 2012

Barkåkra kyrka

Foto från HD 120321, Felix Karlsson.
Renoveringen av kyrkan och konserveringen av dess målning fortsätter. Arbetet har uppmärksammats av
Helsingborgs Dagblad

Artikel i Båstad Lokaltidningen

Hanna Eriksson från Skånes målerikonservatorer arbetar med att måla fasaden som har hämtas från en nedlagd kyrka i Örja. Den stämmer med den fasad som fanns i kyrkan tidigare men som revs på 50-talet. Foto: Christin Andersson
Foto Christin Andersson
Arbetet med Torekovs orgel har uppmärksammats i Båstad Lokaltidningen!
Läs mer här: Båstad Lokaltidningen

fredag 9 mars 2012

Historien om en orgel

Det här är historien om ett orgelbygge och en orgelfasads fantastiska resa från en kall bortglömd kyrka, via en orgelverkstad i Lund till en upphöjd plats på en annan orgelläktare vid havet.

Torekov
Fasaden till orgeln och den nya predikstolen i Torekovs kyrka ritades 1845 av arkitekten Johan Adolf Hawerman.
Vid en omfattande brand 1858 förstördes den gamla kyrkan i Torekov. Orgeln räddades i stort sett från denna brand, men skadades istället vid själva räddningsaktionen. Predikstolen brann helt upp.
En ny kyrka uppfördes på den plats där Torekovs nuvarande kyrka är belägen. Kyrkan uppfördes i nygotisk stil och stod färdig 1862.
Den gamla orgeln reparerades/ byggdes om av Jöns Lundahl och Knud Olsen och installerades med den gamla fasaden 1863.
Arkitekten Hawerman hade nu anpassat orgelfasaden till den nya kyrkans högre takhöjd.
Predikstolen nytillverkades, som en kopia av den av Hawerman ritade och förstörda. Allt kunde nu tyckas vara frid och fröjd, men 1947 blev man tvungen att stänga kyrkan pga kraftiga angrepp av husbock. Det gick så långt att under året 1951 så revs stora delar av kyrkan med all träinredning inklusive orgeln.
En ny orgel med fasad fick ritas och byggas och den togs i bruk 1956. Arkitekten till allt detta var Manne Carlman.
Tyvärr visade det sig att den nya orgeln inte var till belåtenhet och under årtionden har musiker trakterat en instrument som inte har motsvarat deras krav.

Örja
Några år efter det att den nygotiska kyrkan i Torekov står färdig 1862, 1868 uppförs Örja kyrka utanför Landskrona.
Arkitekt är Otto August Mankell. Även i denna kyrka bygger Lundahl och Olsen en orgel. Ogelfasaden har en tydlig nygotisk karaktär med grå bottenton, förgyllda hålkäl och rosa spegeldetaljer.
Torekovs kyrka blomstrar, men Örjas kyrka har ett sorgligare öde. På 1990-talet avkristnades kyrkan och stängdes för gott.
Orgel med fasad i Örja kyrka
Tankarna på ett nytt instrument i Torekov hade funnits under en mycket lång tid. Till slut togs ett beslut att låta tillverka ett nytt. Uppdraget går till den välrenomerade lundafirman A. Mårtenssons Orgelfabrik AB.
Men orgelfasad?
Intresserade och engagerade krafter i kyrkorådet började söka i kyrkans historia och fann en koppling mellan sin kyrka och Örja i orgelbyggarna Lundahl och Olsen, samt i den nygotiska arkitekturen. I början av 2000-talet görs ett besök till den kalla och fuktiga kyrkan i Örja. Inklämd under de flacka kryssvalven står en nygotisk fasad i gått och guld.


Anders Sällström på plats i Torekov
Efter en lång beslutsprocess och tillstånd från Länsstyrelsen, kan så orgelfasaden köpas och tas ned för att komma till Lund och få stå som skal till en ny orgel. Konservatorer kopplas in för att vara behjälpliga med undersökningar och målningsarbete.
Undersökningar av färgskikt görs och det beslutas att fasaden ska målas om, men att slagmetallen, som fått en vacker patina under åren,  är i gott skick och kan sparas. En ordentlig rengöring utförs och sedan slipas och spacklas alla skador och stryks med en grå linoljefärg.
Orgelfasaden är på plats i orgelfabriken i Lund












På den nygotiska fasaden finns rester av rosa detaljer som har förstärkt det lätta och uppåtsträvande intrycket av fasaden.
Efter beslut målas så dessa detaljer åter upp och fasaden återfår i mångt och mycket sin ursprungliga karaktär.

Så får Torekov äntligen ett värdigt instrument och en koppling till den förlorade nygotiska kyrkan och dess orgel.
Och Örjas fantastiska orgelfasad räddas från fukt och skadedjursangrepp och återfår till stora delar sin ursprungliga färgsättning.

Ett fantastiskt projekt och samarbete håller nu på att avslutas och den 25 april är det så invigning av den nya orgeln i Torekovs ljusa kyrka vid havet.

Orgelfasaden i Torekov, orgelbyggandet pågår fortfarande.

måndag 20 februari 2012

Konserveringsarbete i Barkåkra kyrka


Under februari inleddes konservering och restaureringsarbeten i vackra Barkåkra kyrka. Kyrkan byggdes på 1100-talet och har kalk-målningar i valv och på väggar från sent 1400-tal och framåt. Inledningsvis rengörs ytorna från sitt smutsskikt med Gomma Pane och Wishab svamp. Viss konsolidering av ytskikt kommer att utföras med nanokalk Nanorestore (C.T.S). Arbetet kommer att pågå fram till Påsk. Vi kommer att skriva inlägg under perioden som beskriver hur arbetet fortskrider.
Rengöring av valvkappor utförs med Gomma Pane och på väggytorna alterneras Gomma Pane med mjuk Wishabsvamp allteftersom ytans beskaffenhet. Rengöringen gör stor skillnad och kyrkorummet kommer att bli avsevärt ljusare!

torsdag 16 februari 2012

Samlad expertis - bevara dina kärleksbrev

Den 16 februari presenteras Vårda och Bevara i Skåne, som är ett nätverk av experter inom olika materialgrupper som samarbetar för att bevara det värdefulla kulturarvet som finns bland oss.
Skånes Målerikonservatorer ingår i detta nätverk.
I dagens Sydsvenskan presenteras satsningen.
Detta nätverk riktar sig både till privatpersoner och till institutioner av olika slag. Både små och stora föremål är värdefulla att bevara. Det kan vara privata gamla fotografier, brev, möbler, dekorationsmålningar och andra föremål.
Genom rätt kunskap och preventiv konservering kan föremåls livslängd förlängas. Ibland krävs det väldigt små insatser!
Bild från Sydsvenskan 120216.

torsdag 9 februari 2012

Norra Vallgatan

Efter en månads konservering och restaurering är nu de fantastiska målningarna på Norra Vallgatan i Malmö klara.
Dessutom har kalkstenen rengjorts med Arte Mundit.
Nu återstår ådringsmålning av de vackra dörrarna. Detta arbete utförs av dekorationsmålare.
En kontinuerlig översyn av målningarna har rekommenderats.
Spjälkande färg- och grunderingskikt.
Målningen efter genomförd konservering och restaurering.